Själva operationen gick snabbt. Tre minuter kanske? Förberedelser och väntetid gjorde att kalaset gick på två timmar. Ja, det är tokigt men sant. Jag åkte med Nina som min support och när jag kallades in fick jag sitta på en stol, ta en lugnande tablett och svara på frågor. Just ja! Jag fick ett sånt där band runt armen som nyfödda får. Jag fick ta med det hem men har inte fotat det ännu. De tvättade runt ögat och satte en såndär... nål i armen som man kan få dropp i. Därefter fick jag sitta och vänta tills jag fick en bedövningsdroppe i ögat. När jag kom in till operationssalen var det en typ... tandläkarstol jag skulle ligga i! De är sköna i alla fall! Så får jag ett skynke som de skär ut ett hål för ögat. Läskigt. Det var otroligt ljust i salen så jag började gärna gråta. De satte upp ögonlocken med någon konstig klämma och bedövade lokalt och någon minut senare så var jag klar. Det gick så fort att jag inte riktigt hängde med och ingen kapten-krok-lapp fick jag heller! Nina satt snällt och väntade i väntrummet när jag kom ut och nu får jag inte träna förrän på måndag eller bada i badhus på två veckor utöver det ska jag smörja in ögat tre gånger/dag. Det verkar rätt lätt men jag får gå omkring med ett typ geggigt öga tills det läkt. Lyckat. Haha.